Syftet med den nya kraftledningen är att ansluta ny nätstation Stenkumla Forse till befintlig luftledning Ygne-Hemse. Kraftledningen planeras att byggas som luftledning. För att få bygga en kraftledning krävs nätkoncession för linje (tillstånd), vilket söks hos Energimarknadsinspektionen (Ei). Inför ansökan om tillstånd genomförs samråd enligt miljöbalken.
Samråd innebär att berörda och intresserade får vara med vid planeringen inför nybyggnationen av kraftledningen genom att lämna synpunkter och annan information som kan vara relevant för att nybyggnationen ska bli så bra som möjligt för alla.
I samrådshandlingen redogörs för bakgrunden till projektet, tillståndsprocessen, ledningens utformning och lokalisering, förutsättningarna i landskapet samt förväntade miljöeffekter av de planerade åtgärderna.
Arbetet med samråd och koncessionansökan genomförs med hjälp av av konsultföretaget AFRY på uppdrag av Gotlands Elnät.
Efter att samråd har genomförts kommer en samrådsredogörelse att upprättas. I detta projekt har Gotlands Elnät själv bedömt att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en specifik miljöbedömning och en större miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer att genomföras.
Den MKB som upprättats utgör tillsammans med samrådsredogörelsen bilagor till den ansökan om nätkoncession för linje (tillstånd) som skickas till Energimarknadsinspektionen (Ei). I samband med handläggningen skickar Ei ärendet på remiss till samtliga berörda. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession ska erhållas.
Projektet är öppet för samråd 21 oktober – 1 december 2024.
Du är välkommen att inkomma med skriftliga synpunkter på projektet senast den 1 december 2024.
Skicka dina synpunkter via e-post till
eller via brev till
ÅF-Industry AB
Att: Mia Borgström
Box 585
201 25 Malmö
Det är Öppet hus i projektet onsdagen den 13 november kl 16-19 på Stenkumla bygdegård. Då finns det möjlighet att ta del av samrådshandlingens information om ledningsprojektet och att ställa frågor till representanter som finns på plats.
Datum: Onsdagen den 13 november
Tid: Kl 16.00-19.00
Plats: Stenkumla bygdegård, Stenkumla Kube 121, Visby
Vi bjuder på fika! Anmäl dig/er gärna via länken ovan.
De stråk som visas på kartan är bredare än den planerade ledningens faktiska ledningsgata.
Fem stråkalternativ har identifierats mellan Stenkumla-Västerhejde, från ny planerad nätstation Stenkumla Forse till befintlig ledning Ygne-Hemse (L8). Stråkalternativen benämns som A, A2, B, C och D.
Stråkalternativen har tagits fram med hänsyn till känd natur- och kulturmiljö, bostäder i området, områdesbestämmelser, teknisk genomförbarhet, kommunala planer och planeringsunderlag.
En ytterligare faktor som påverkat stråkens utformning har varit ambitionen att uppnå en så kort ledningssträckning som möjligt mellan befintlig luftledning och ny station Stenkumla Forse.
Klicka på bilden för att förstora
Den nya ledningen planeras att byggas som luftledning. Med dess tekniska fördelar så som till exempel driftsäkerhet och lång teknisk livslängd är luftledning det förordade alternativet. Valet baseras på såväl regelverk som ekonomi och miljö.
Markförlagd kabel på denna spänningsnivå är betydligt dyrare, driftstörningar blir oftare mer komplicerade att åtgärda och det tar längre tid att reparera jämfört med luftledning. Gotlands Elnät kommer därför inte att utreda detta alternativ ytterligare.
Läs mer om teknikval i samrådshandlingen. <länk>
Ledningsgatan kommer att vara cirka 32 meter på hela sträckan.
En 145 kV luftledning består av tre faslinor som uppförs på stolpar av vanligtvis trä, stål eller komposit. Den vanligaste typen av stolpe för regionledningar är portalstolpar i trä. Höjden på stolparna beror på landskapets topografi. Avståndet mellan stolparna beror även det i stor utsträckning på den aktuella terrängen och topografin samt om hänsyn behöver tas till förekommande natur- och kulturmiljöintressen eller vägar.
Portalstolpar är vanligtvis ca 16–20 m höga, i detta fall kommer höjden på ledningsstolparna att vara max 20 m höga och placeras på ett avstånd om ca 170–250 m från varandra. Beroende på terräng och andra områdesspecifika förhållanden kan behov av att nyttja andra stolptyper finnas.
Stolparna kommer att förses med två topplinor, i syfte att skydda ledningen mot blixtnedslag. I topplinan kan även en optokabel finnas inbyggd för kommunikation mellan stationerna.
Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med ca 2–6 års intervall. Där ledningen angränsar till skogsmark med högre naturvärden, till exempel nyckelbiotoper eller biotopskyddsområden, kan farliga kantträd eventuellt toppkapas i stället för att avverkas.
De avverkade träden kan eventuellt, efter överenskommelse med fastighetsägaren, lämnas kvar som död ved, till gagn för den biologiska mångfalden.
Läs mer om ledningens utformning och byggnation i samrådshandlingen.
De stråk som visas på kartan ovan (Figur 1) är bredare än den planerade ledningens faktiska ledningsgata.
Gällande översiktsplan för Bygg Gotland 2010–2025 redovisar inga särskilda intressen inom framtagna stråkalternativ. I planen finns det riktlinjer för utbyggnad/ombyggnad av elnätet som anger att etablering av nytt elnät bör bedömas utifrån den lämpligaste helhetslösningen med hänsyn till människor, natur- och kulturvärden och det existerande landskapet.
Det framgår även att noggrann planering av elnätets utformning och elnätets väg genom landskapet är avgörande för att uppnå bästa möjliga samexistensen mellan ledningar, stolpar och landskap. Ledningsstolpar till nytt elnät bör så långt möjligt utformas med hänsyn till de gotländska natur-, kultur-, och landskapsvärdena.
Region Gotland arbetar med en ny översiktsplan som ska gälla fram till 2040. I granskningsförslaget anges riktlinjer för eldistributionen som exempelvis att befintliga ledningsgator bör användas i så stor utsträckning som möjligt, ledningsstolpar bör så långt som möjligt placeras med hänsyn till omgivande miljön och värden, och kraftledningar bör placeras och utformas för att sträva efter en begränsning av exponering för magnetfält.
Läs mer om påverkan på markanvändning och planer i samrådshandlingen.
Utredningsområdet inom vilket fem stråkalternativ har identifierats berör ett flackt landskap med mindre topografiska höjdlägen.
Landskapsbilden präglas främst av brukad barr- och blandskog av varierande ålder och täthet med inslag av åker- och ängsmark. Åkermark förekommer främst i de västra delarna och där i form av ett öppet och välhävdat kulturlandskap med äldre odlingsmarker.
Kulturlandskapet bedöms som känsligt för förändring och det bedöms att ytterligare bebyggelse, nya vägar, kraftledningar och dylikt kan påverka områdets karaktär. Det förekommer bekräftade fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar samt möjliga fornlämningar inom samtliga stråk i varierande omfattning,
I de sydöstra delarna förekommer alvar, tidigare betesmarker och gles tallskog vilket har skapat ett öppet skogsområde där insekter och kärlväxter trivs. I utredningsområdet förekommer ett vattendrag samt en större och flera små våtmarker som är i olika grad påverkade av dikning under 1970-talet.
Samtliga stråk omfattas av miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomst för två olika delområden; Mellersta Gotland – Visby och Mellersta Gotland Klintehamn. Samtliga stråk berör i olika grad Visbys vattenskyddsområde.
Läs mer om påverkan på kultur-, natur- och vattenmiljö i samrådshandlingen.
Stråk A
Stråk A är cirka 1,4 km långt. Inom stråk A finns 13 fornlämningar, fyra möjliga fornlämningar, tre övriga kulturhistoriska lämningar och berör ett utpekat område för kulturlandskap. Inom stråket finns ett vattendrag och flera vattenansamlingar. Stråkalternativet berör även ett våtmarksinventerat område.
Stråk A2
Stråkalternativ A2 är framtaget som en alternativ förbindelse mellan stråk A och B så att dessa kan kombineras. Stråket är ca 530 m långt, kombinerat med stråk A och B blir det ca 1,5 km långt. Stråket berör en övrig kulturhistorisk lämning samt ett utpekat område för kulturlandskap. Inom stråket finns även ett vattendrag, och en vattenansamling.
Stråk B
Stråk B är cirka 2 km långt. Inom stråk B finns tre fornlämningar, en möjlig fornlämning och två övriga kulturhistoriska lämningar. Inom stråket förekommer ett vattendrag, en vattenansamling, områden med sumpskog, skogligt biotopskydd, nyckelbiotop, ett våtmarksinventerat område och ett äng- och betesmarksinventerat område.
Stråk C
Stråk C är cirka 2,3 km långt. Inom stråk C finns två fornlämningar och en möjlig fornlämning. Stråk C innehar ett vattendrag, områden med sumpskog, skogligt biotopskydd, nyckelbiotoper, naturvärde (barrskog), alvarmark, våtmarksinventerat område och ängs- och betesmarksinventerat område.
Stråk D
Stråk D är cirka 3,6 km långt. Inom stråk D finns tre fornlämningar och två övriga kulturhistoriska lämningar. Stråk D innehar ett vattendrag, en vattenansamling, områden med nyckelbiotoper, alvarmark och naturvärde (barrskog).
En kulturmiljöutredning motsvarande en frivillig arkeologisk utredning etapp 1 genomförs under 2024. Utredningen syftar sammantaget till att utreda områdets kulturmiljöer som helhet och utgör ett av flera beslutsunderlag för Gotlands Elnät inför val av stråk och ledningssträckning.
Inventeringen syftar även till att fastställa förekomst av eventuella tidigare okända lämningar samt peka ut områden som rekommenderas för vidare arkeologisk utredning etapp 2. Vid eventuell ansökan om ingrepp i fornlämning utgör utredningen beslutsunderlag för länsstyrelsen.
En naturvärdesinventering, fågelinventering samt fördjupad artinventering av fjärilar och svampar genomförs för stråkalternativen. En artskyddsutredning kommer också att tas fram och utgör underlag för bedömning av vilka arter där förbud eventuellt kan bedömas utlösas enligt artskyddsförordningen.
Utredningen kommer att visa vilka arter som finns i området, var de finns, i vilken omfattning och hur de använder området. Syftet med inventeringarna är att kartlägga områdets värden och detaljerad förekomst av arter inför val av stråk och ledningssträckning.
Hela Gotland utgör riksintresse för rörligt friluftsliv då ön har pekats ut av riksdagen med hänsyn till dess höga natur- och kulturvärden. Det innebär att ingrepp i miljön inte får medföra att områdets värden påtagligt skadas.
Inom utredningsområdet finns det förutsättningar för att utföra olika typer av friluftsaktiviteter, såsom bland annat vandring, cykling, svamp- och bärplockning m.m.
Ledningen kommer inte orsaka att tillgängligheten i området försämras. I anläggningsfasen kommer det att uppstå en temporär störning i form av bland annat avspärrade arbetsområden och buller.
Läs mer om påverkan på friluftsliv i samrådshandlingen.
I området förekommer befintliga luftledningar. En ny luftledning kommer att påverka landskapsbilden genom själva ledningens konstruktion samt dess tillhörande ledningsgata. Påverkan blir som störst i landskap där ledningen lokaliseras i öppen mark, medan påverkan generellt blir mindre vid lokalisering i skogsmark där den är mindre synlig.
Även val av stolpkonstruktion påverkar hur synlig luftledningen blir i landskapet. En portalstolpe, som är den vanligaste typen för regionnätsledningar, är relativt låg och bred vilket gör den mindre synlig jämfört med höga och smala stolpkonstruktioner såsom stålstolpe. I skogsmark härrör påverkan främst från ledningsgatan som regelbundet röjs för att uppfylla starkströmsföreskrifterna.
Under byggfasen kan landskapsbilden komma att påverkas av närvaron av arbetsmaskiner, upplag och transporter. Denna påverkan kan antas bli något högre om ledningen planeras gå genom öppen mark. Påverkan är dock av tillfällig karaktär och upphör efter anläggningsfasen.
Läs mer om förutsättningar och effekter på landskapsbilden i samrådshandlingen.
Utredningsområdet är ett glesbebyggt område och stråkalternativen har utformats med hänsyn till befintlig bebyggelse. Fortsatt hänsyn kommer att tas till boendemiljön vid val av förordad ledningssträckning avseende magnetfält och visuell påverkan.
Myndigheternas rekommendationer kring elektromagnetiska fält kommer att följas oavsett val av stråk. Magnetfälten kommer inte att överstiga 0,4 μT vid närliggande bostäder.
Läs mer om förutsättningar och effekter på boendemiljön i samrådshandlingen.
Projektledare Håkan Nyström, Gotlands Elnät
Gotlands Elnät har anlitat några konsulter för specialisthjälp i projektet:
Frågor om samrådet skickas till:
Om cookies: Vi använder cookies för att förbättra upplevelsen för dig. Läs mer om hur du hanterar cookies.
