Här på Gotland och i den energiomställning som sker med en ökad grad av elektrifiering ställs än högre krav på ett stabilt och säkert elnät. Kapacitet Gotland är ett investeringsprogram för att kapacitetshöja vårt centrala elnät på ön, totalt investerar vi cirka 1,8 miljarder kronor. Arbetet förväntas pågå fram till 2040.
Gotlands Elnät planerar att bygga två nya parallella 145 kV-ledningar mellan Hemse och Näs.
Gotlands Elnät planerar för om- och nybyggnation av befintlig 70 kV-ledning mellan Ygne och Hemse samt en framtida spänningshöjning till 145 kV.
Gotlands Elnät planerar att öka överföringskapaciteten av den befintliga högspänningsledningen mellan Visby och Slite.
Att göra ingrepp i elnätet är ofta en komplicerad process där det finns många förordningar, intressenter och miljömässiga aspekter att ta hänsyn till. Läs vidare för mer information om de olika stegen.
När en ny ledning ska byggas måste nätbolaget ansöka om tillstånd (koncession). I Ellagen finns bestämmelser som reglerar detta. Det är en komplex och lång process vars syfte är att ta hänsyn till bostäder, infrastruktur, natur, djur- och kulturvärden. Gotlands Elnät är som nätbolag enligt ellagen skyldiga att möjliggöra anslutningar av elektriska anläggningar. Övervakande och beslutande myndighet är Energimarknadsinspektionen. När tillståndet/koncessionen har vunnit laga kraft, börjar det faktiska arbetet med att bygga ledningen.
För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei) och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år.
Tillståndsprocessen inleds med en utredning om verksamhet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Detta görs genom ett undersökningssamråd med länsstyrelse, kommun och enskilda som kan bli särskilt berörda. När samrådet är avslutat sammanställs inkomna yttranden i en samrådsredogörelse som utgör underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan.
Om länsstyrelsen beslutar att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan behöver bestämmelserna i 6 kap. om specifik miljöbedömning inte tillämpas och istället ska en liten miljökonsekvensbeskrivning (liten MKB) tas fram. En liten MKB ska innehålla de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge.
I de fall länsstyrelsen beslutar att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en specifik miljöbedömning genomföras. Den specifika miljöbedömningen inleds med ett avgränsningssamråd med länsstyrelsen, kommun och enskilda som kan tänkas bli berörda samt övriga statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörd. Avgränsningssamrådets syfte är att utreda omfattningen av och detaljeringsgraden i den MKB som ska tas fram för att utgöra beslutsunderlag. I aktuellt projekt genomförs samrådet på ett sådant sätt att det uppfyller kraven för både undersöknings- och avgränsningssamråd.
Koncessionsansökan sänds till Ei, som remitterar handlingarna till samtliga berörda myndigheter och sakägare. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession (dvs tillstånd) ska erhållas. Vid ett eventuellt överklagande prövar mark- och miljödomstolen frågan.
Den 2021-01-29 lämnades ett förslag från regionnätsföretagen och Svenska kraftnät angående förtydligande av tillämpning av gällande regelverk samt åtgärder för att ge rätt förutsättningar för utbyggd kapacitet inom transmissions- och regionnäten. Det handlar framför allt om frågor rörande luftledning som primärt teknikval, ett ökat system- och beredskapsperspektiv samt riksintresse för energidistribution.
De nya ledningarna behöver klara det befintliga överföringsbehovet och möjliggöra den framtida energiomställningen. Projekten är ett viktigt steg i vårt arbete med att möjliggöra energiomställningen och fossilfritt liv på Gotland.
Det finns tre olika tekniker att överföra el på; luftledning, markkabel eller sjökabel. Valet av teknik har olika syfte och driftsmässiga konsekvenser beroende på spänningsnivån i elnätet. När vi ska bygga eller förbättra en del av elnätet, utgår vi alltid från den lösning som är mest driftsäker och effektiv.
Hänsyn måste tas till ledningens funktion i förhållande till hela elsystemet och till många olika intressen såsom naturskydd, vattentäkter, kulturminnen, kommunala planer och eventuella andra riksintressen.
Om cookies: Vi använder cookies för att förbättra upplevelsen för dig. Läs mer om hur du hanterar cookies.