För att möta framtidens ökade elbehov planerar Gotlands Elnät att göra en utbyggnad och modernisering av elnätet på Gotland. I projektet Kapacitet Gotland investerar vi stora summor för att förnya och kapacitetshöja hela det centrala elnätet.
Den ökade efterfrågan på el, i och med utfasningen av fossila bränslen, ställer höga krav på ett robust och stabilt elnät. För att möta behovet krävs en omfattande modernisering av elnätet över hela landet, även på Gotland. I projektet Kapacitet Gotland investerar Gotlands elnät cirka 2 miljarder kronor, ett viktigt steg i energiomställningen för ett fossilfritt liv på ön.
Gotlands Elnät planerar att bygga två nya parallella 145 kV-ledningar mellan Hemse och Näs.
Gotlands Elnät planerar för om- och nybyggnation av befintlig 70 kV-ledning mellan Ygne och Hemse samt en framtida spänningshöjning till 145 kV-ledning.
Gotlands Elnät planerar att öka överföringskapaciteten av den befintliga högspänningsledningen mellan Stenkumla och Slite.
Gotlands Elnät planerar att förnya elnätet i Stenkumla–Västerhejde för ökad överföringskapacitet, leveranskvalitet och driftsäkerhet.
Arbetet med en förnyelse och modernisering av öns centrala elnät pågår, vilket innebär att flera stationer måste byggas om och förstärkas för ökad överföringskapacitet.
Kapacitet Gotland är projektnamnet för arbetet med att förstärka och förnya det centrala elnätet på Gotland. Ledningar, stolpar och stationer behöver bytas och byggas ut, för att klara en ökad kapacitet. Programmet omfattar ett 40-tal projekt, spridda över hela ön. Investeringen beräknas uppgå till cirka 2 miljarder kronor och planeras var klart 2040.
Den ökade efterfrågan på el, i takt med energiomställningen, ställer höga krav på ett robust och stabilt elnät. Med stärkt kapacitet i våra ledningar möjliggör vi för fler att ansluta sig och göra energieffektiva val, för ett fossilfritt liv på Gotland. Utbyggnaden är en förutsättning för att kunna bidra till klimatmålen.
I maj 2023 meddelade Svenska kraftnät (Svk) att de kommer att bygga ut stamnätet att även omfatta Gotland. Beslutet om utbyggnad av Gotlandsförbindelsen med dubbla sjökablar är avgörande för öns energiomställning. Beslutet blev också startskottet för investeringsprogrammet Kapacitet Gotland.
Det finns tre olika tekniker att överföra el på; luftledning, markkabel eller sjökabel. Valet av teknik har olika syfte och driftsmässiga konsekvenser beroende på spänningsnivån i elnätet. När vi ska bygga eller förbättra en del av elnätet, utgår vi alltid från den lösning som är mest driftsäker och effektiv.
Med säker tillförlitlig teknik och lång livslängd är luftledningar det förordade teknikvalet. Valet baseras på såväl regelverk, ekonomi och miljö. Andra fördelar är att det går snabbt att lokalisera eventuella fel vid strömavbrott. I undantagsfall vid brist på utrymme kan markkabel användas.
Hänsyn måste tas till ledningens funktion i förhållande till hela elsystemet och till många olika intressen såsom naturskydd, vattentäkter, kulturminnen, kommunala planer och eventuella andra riksintressen.
För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om tillstånd/nätkoncession prövas och beviljas av Energimarknadsinspektionen.
För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. Gotlands Elnäts uppdrag är att leverera en driftsäker elförsörjning på Gotland.
Lorem ipsum dolor sit amet,
consectetur adipiscing elit.
Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper
mattis,
pulvinar dapibus leo.
Innan en ansökan om koncession lämnas in till Energimarknadsinspektionen ska länsstyrelsen pröva om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens bedömning ligger i grund för hur omfattande miljökonsekvensbeskrivning som ska tas fram till koncessionsansökan.
Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) ska identifiera och beskriva alla de direkta och indirekta effekter som en ledning kan ha på människor, naturmiljö, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt. För att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna av den planerade ledningen tas underlag fram genom flera typer av kartläggning.
Även upplysningar och synpunkter från samrådet, samt våra bemötanden på dessa, sammanställs i en samrådsredogörelse, som är en del av koncessionsansökan.
Avtal tecknas med berörda fastighetsägare (markupplåtelseavtal) som kompenseras med en engångsersättning (intrångsersättning). I de fall där det är svårt att hitta en gemensam lösning finns det möjlighet för oss som elnätsägare att ansöka om ledningsrätt, som innebär att Lantmäteriet prövar möjligheten att lämna åtkomst till fastigheterna och vilken ersättning som ska utgå.
Utbyggnaden av elnätets infrastruktur är en förutsättning för att industrier och transportsektorn på Gotland ska kunna ställa om och därmed släppa ut mindre växthusgaser. Ökad kapacitet i elnätet gör det även möjligt att ta hand om den ökande elproduktionen från små och stora producenter av sol- och vindkraft.
Utöver dessa positiva effekter på flera nationella och internationella miljö- och klimatmål förväntas Kapacitet Gotland också medföra en stor potential för etablerade företag att utöka sin verksamhet och göra det möjligt för nya näringar att etablera sig på ön.
Detta är några av slutsatserna i en rapport från Sweco som på uppdrag av Geab och med medel från EU:s Fonden för rättvis omställning genomfört en samhällsekonomisk systemanalys av den planerade uppgraderingen av elnätets infrastruktur inom Kapacitet Gotland.
Om cookies: Vi använder cookies för att förbättra upplevelsen för dig. Läs mer om hur du hanterar cookies.
