Kapacitet Gotland

Vi bygger framtidens elnät

För att möta framtidens ökade elbehov planerar Gotlands Elnät att göra en utbyggnad och modernisering av elnätet på Gotland. I projektet Kapacitet Gotland investerar vi stora summor för att förnya och kapacitetshöja hela det centrala elnätet.

Om projektet

Den ökade efterfrågan på el, i och med utfasningen av fossila bränslen, ställer höga krav på ett robust och stabilt elnät. För att möta behovet krävs en omfattande modernisering av elnätet över hela landet, även på Gotland. I projektet Kapacitet Gotland investerar Gotlands elnät cirka 2 miljarder kronor, ett viktigt steg i energiomställningen för ett fossilfritt liv på ön.

Följ vårt arbete

Här kan du läsa mer om våra pågående delprojekt i Kapacitet Gotland.

Hemse-Näs

Gotlands Elnät planerar att bygga två nya parallella 145 kV-ledningar mellan Hemse och Näs.

Ygne-Hemse

Gotlands Elnät planerar för om- och nybyggnation av befintlig 70 kV-ledning mellan Ygne och Hemse samt en framtida spänningshöjning till 145 kV-ledning.

Stenkumla-Slite

Gotlands Elnät planerar att öka överföringskapaciteten av den befintliga högspänningsledningen mellan Stenkumla och Slite.

Stenkumla-Västerhejde

Gotlands Elnät planerar att förnya elnätet i Stenkumla–Västerhejde för ökad överföringskapacitet, leveranskvalitet och driftsäkerhet.

Ansökningsprocessen

För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om tillstånd/nätkoncession prövas och beviljas av Energimarknadsinspektionen (EI).

De olika stegen i tillståndsprocessen

För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. Gotlands Elnäts uppdrag är att leverera en driftsäker elförsörjning på Gotland.

Lorem ipsum dolor sit amet,
consectetur adipiscing elit.
Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper
mattis,
pulvinar dapibus leo.

Tillståndsprocessen inleds med ett samråd där vi presenterar förslag till ledningsträckningar. På samrådet ger möjlighet för den som berörs av ledningen att framföra sina synpunkter på föreslagna sträckningar. I så stor mån som möjligt tar vi hänsyn till de synpunkter som framförs och anpassar vår ledningsdragning därefter.

Undersökningssamråd hålls med Länsstyrelsen, Region Gotland och enskilda särskilt berörda. Avgränsningssamråd hålls med övriga statliga myndigheter, organisationer och intressenter och markägare som kan antas bli berörda. När samrådet är avslutat sammanställs inkomna yttranden i en samrådsredogörelse som utgör underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan.

Innan en ansökan om koncession lämnas in till Energimarknadsinspektionen ska länsstyrelsen pröva om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens bedömning ligger i grund för hur omfattande miljökonsekvensbeskrivning som ska tas fram till koncessionsansökan.

Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) ska identifiera och beskriva alla de direkta och indirekta effekter som en ledning kan ha på människor, naturmiljö, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt. För att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna av den planerade ledningen tas underlag fram genom flera typer av kartläggning.

Även upplysningar och synpunkter från samrådet, samt våra bemötanden på dessa, sammanställs i en samrådsredogörelse, som är en del av koncessionsansökan.

Tillstånd- / Koncessionsansökan skickas till Energimarknadsinspektionen (Ei) för en bedömning. Ansökan innehåller information och syfte med anläggningen, dess lokalisering, sträckning, miljöpåverkan och tekniskt utförande. Flera dokument ska bifogas koncessionsansökan, däribland miljökonsekvensbeskrivning (MKB), inventeringar, teknisk beskrivning och en samrådsredogörelse.

Energimarknadsinspektionen hanterar ansökan och avgör om den ska kompletteras med någon ytterligare information. När ansökan är komplett skickar Ei ut koncessionsansökan på remiss till samtliga berörda myndigheter och sakägare för att inhämta yttranden. Som sökande ges vi också möjlighet att besvara inkomna yttranden till Energimarknadsinspektionen.

Energimarknadsinspektionen (Ei) prövar ansökan juridiskt enligt ellagen och miljöbalken och beslutar om tillstånd. Ei:s beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolens dom i målet kan i sin tur överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, som då beslutar om prövningstillstånd. Nekas målet prövningstillstånd vinner tillståndet laga kraft.

När koncessionsansökan skickas in påbörjas arbetet med markåtkomst och delprojektering hur arbetet tekniskt och praktiskt ska gå till. För att kunna bygga behöver vi tillgång till mark som ägs av privatpersoner, Region Gotland eller andra aktörer.

Avtal tecknas med berörda fastighetsägare (markupplåtelseavtal) som kompenseras med en engångsersättning (intrångsersättning). I de fall där det är svårt att hitta en gemensam lösning finns det möjlighet för oss som elnätsägare att ansöka om ledningsrätt, som innebär att Lantmäteriet prövar möjligheten att lämna åtkomst till fastigheterna och vilken ersättning som ska utgå.

Efter att tillståndet har godkänts kan delprojekteringen avslutas och bygget kan komma igång. Kapacitet Gotland kommer bestå av upp till 40 delprojekt där flera kommer att tillståndsprövas hos Energimarknadsinspektionen (Ei).

Vanliga frågor och svar

Vad ingår i Kapacitet Gotland?

Kapacitet Gotland är projektnamnet för arbetet med att förstärka och förnya det centrala elnätet på Gotland. Ledningar, stolpar och stationer behöver bytas och byggas ut, för att klara en ökad kapacitet. Programmet omfattar ett 40-tal projekt, spridda över hela ön. Investeringen beräknas uppgå till cirka 2 miljarder kronor och planeras var klart 2040.

Varför görs dessa ombyggnationer?

Den ökade efterfrågan på el, i takt med energiomställningen, ställer höga krav på ett robust och stabilt elnät. Med stärkt kapacitet i våra ledningar möjliggör vi för fler att ansluta sig och göra energieffektiva val, för ett fossilfritt liv på Gotland. Utbyggnaden är en förutsättning för att kunna bidra till klimatmålen.

Hänger ombyggnationen ihop med fastlandskabeln?

I maj 2023 meddelade Svenska kraftnät (Svk) att de kommer att bygga ut stamnätet att även omfatta Gotland. Beslutet om utbyggnad av Gotlandsförbindelsen med dubbla sjökablar är avgörande för öns energiomställning. Beslutet blev också startskottet för investeringsprogrammet Kapacitet Gotland.

Luftledning, mark- eller sjökabel? Hur väljer man teknik?

Det finns tre olika tekniker att överföra el på; luftledning, markkabel eller sjökabel. Valet av teknik har olika syfte och driftsmässiga konsekvenser beroende på spänningsnivån i elnätet. När vi ska bygga eller förbättra en del av elnätet, utgår vi alltid från den lösning som är mest driftsäker och effektiv.

Med säker tillförlitlig teknik och lång livslängd är luftledningar det förordade teknikvalet. Valet baseras på såväl regelverk, ekonomi och miljö. Andra fördelar är att det går snabbt att lokalisera eventuella fel vid strömavbrott. I undantagsfall vid brist på utrymme kan markkabel användas.

Hänsyn måste tas till ledningens funktion i förhållande till hela elsystemet och till många olika intressen såsom naturskydd, vattentäkter, kulturminnen, kommunala planer och eventuella andra riksintressen.