fbpx

Inbjudan till samråd

Hemse - Näs

För att möta samhällets ökande behov av el och minska beroendet av fossila bränslen planerar Gotlands Elnät AB att bygga två nya parallella 145 kV-högspänningsledningar mellan Hemse och Näs på Gotland. Vi bjuder in till samråd, enligt miljöbalken, med syfte att informera och samla in synpunkter från markägare och övriga intressenter.

Samrådsprocessen


Samråd innebär att berörda och intresserade
får vara med vid planeringen inför ombyggnationen av kraftledningen genom att lämna synpunkter och annan information som kan vara relevant för att ombyggnationen ska bli så bra som möjligt för alla.

Samrådshandlingen redogör för bakgrunden till projektet, tillståndsprocessen, ledningens utformning och lokalisering, förutsättningarna i landskapet, de förväntade miljöeffekterna av ombyggnationen och det fortsatta arbete som kommer att ske.

Samrådshandlingen är detaljerad och vi rekommenderar att du läser den innan du lämnar ett yttrande med synpunkter eller information. 

Här på samrådssidan finns korta texter som sammanfattar innehållet i samrådshandlingen.

Du som vill lämna ett yttrande med synpunkter eller information kan göra detta via vanlig post till

Gotlands Elnät AB
Paul Hines/Hemse-Näs
Box 1095
621 21 Visby

eller via formuläret längst ner på denna sida. 

Lämna ditt yttrande senast 10 mars.

Välkommen på samråd/öppet hus

Gotlands Elnät bjuder in till öppet hus kring de planerade kraftledningarna från Hemse till Näs. Vid dessa möten vill vi informera om det fortsatta arbetet med ledningsstråken och samtidigt få möjlighet att ta in synpunkter från markägare och övriga intressenter, i enlighet med miljöbalken. 

8 februari kl 15-20 – Näs bygdegård 

9 februari kl 15-20 – Hemse bygdegård 

Vi bjuder på fika! 

Anmälan 

Vi ser gärna att du anmäler dig ifall du önskar att delta i något av samråden, detta för att på bästa sätt kunna planera. Du kan anmäla dig i formuläret längst ner på sidan.

Dokument att ladda ner

Kontakta oss om du har frågor eller vill ha en papperskopia av samrådshandlingen.

Gotlands Elnät har tagit fram tre möjliga ledningssträckningar mellan Hemse och Näs.

Utgångspunkten vid framtagandet av de alternativa stråken har varit att följa befintliga infrastrukturstråk och att säkerställa att det inom stråken går att finna ledningssträckningar som tar hänsyn till de boende i området, samt är förenliga med de planer som berörs. Den gällande markanvändningen och den planerade utvecklingen enligt gällande översiktsplaner har beaktats. 

De nya 145 kV-ledningarna planeras som luftledning. Så långt som möjligt har trånga passager undvikits för att möjliggöra ett teknikval där stolparna är lägre och ledningsgatan bredare för att ledningarna ska ha förutsättningar att smälta in bättre i landskapet. 

Vid planeringen har hänsyn tagits, så långt det är möjligt, till kända och skyddsvärda natur- och kulturobjekt. Utgångspunkten för alla alternativ har varit den planerade stationen nordväst om Hemse och slutpunkt vid stationen i Näs.

Luftledning är säkrast och mest kostnadseffektivt vid den spänningsnivå som ledningen Hemse-Näs kommer att ha.

Markförlagd kabel är betydligt dyrare, driftstörningar blir oftare mer komplicerade att åtgärda och det tar längre tid att reparera dessa jämfört med luftledning. Gotlands Elnät kommer därför inte att utreda detta alternativ ytterligare.

Läs mer om de olika alternativen i samrådshandlingen.

Översiktskarta utredningskorridoren
Karta som visar de tre olika stråkalternativen mellan Hemse och Näs.

Utformning

De två nya 145 kV-ledningarna planeras som luftledning. Ledningsgatans bredd i skog kan variera beroende på ledningarnas utförande och om de byggs parallellt med befintlig ledning. I möjligaste mån föreslås kraftledningen att samlokaliseras med befintlig infrastruktur där det är möjligt. Så långt som möjligt har trånga passager undvikits för att möjliggöra ett teknikval där stolparna är lägre och ledningsgatan bredare för att ledningen ska ha förutsättningar att smälta in bättre i landskapet.

Den vanligaste typen av stolpe för regionnätsledningar är portalstolpar i trä, men här blir troligen stolparna av kompositmaterial. Det kan dock bli aktuellt med annat material eller utförande. Överföring av el sker via tre faslinor, vanligtvis i aluminiumlegering. 

Höjden på stolparna beror på landskapets topografi och stolparnas inbördes avstånd. Avståndet mellan stolparna beror i stor utsträckning på den aktuella terrängen och topografin. Där ledningarna byter riktning används vinkelstolpar som beroende på vinkelns storlek samt markförutsättningar kan vara något kraftigare. De kan ha förstärkt grundläggning,  flera stolpben och vara försedda med staglinor. Vid korsningar med andra ledningar eller vägar kan ledningsstolpar bli högre.  

Exempel på stolpar som kan komma att användas är kompositstolpar eller fackverksstolpar, se bilder nedan. Portalstolpar av trä eller komposit är vanligtvis 16–19 meter höga och placeras normalt på ett avstånd om ca 170–220 meter från varandra. Fackverksstolpar har normalt en höjd mellan 25–35 meter och står vanligen med ett avstånd av ca 200–250 meter från varandra. 

Skogsgator röjs med ungefär fyra års mellanrum. Även träd vid kanten av gatan fälls om de kan vara farliga för ledningen. Skogsgatan kalröjs förutom lågväxande träd och buskar som inte riskerar att växa närmare faslinorna än 5 m. Även träden vid kanten avverkas eller toppas regelbundet. Både bottenröjning och kantträdsavverkning syftar till att bibehålla ledningen i ett trädsäkert utförande.

Där ledningen angränsar till skogsmark med högre naturvärde, till exempel naturreservat och biotopskyddsområden, kan farliga kantträd toppkapas istället för att avverkas. De avverkade träden kan lämnas kvar som död ved, till nytta för den biologiska mångfalden.

Läs mer om ledningens utformning och byggnation i samrådshandlingen.

Exempelbild. Fackverkstolpar med två sambyggda ledningar
Exempelbild. Två sambyggda ledningar i portalstolpsutförande

Ledningarna planeras att gå mestadels genom jordbruks-, betes- och skogsmark. 

Översiktsplanen för Gotland lyfter fram att utbyggnaden av elnätet är viktig, delvis på grund av att det är en del av utbyggnaden av vindkraft. Vindkraften genererar förnybar energi som bidrar till ett mer miljövänligt Gotland, vilket är ett viktigt mål för Region Gotland. Dock ska det göras med hänsyn till människor, natur- och kulturvärden och det existerande landskapet. Ledningsnätet planeras utifrån att den mest optimala samexistensen uppnås med avseende på ledningar, stolpar och landskapsbilden. Befintliga ledningsgator bör användas i så stor utsträckning som möjligt.  

I översiktsplanen benämns också Näsudden som ett av de viktigaste områdena för vindkraft på Gotland. Nästan hela Näsudden är utpekat som riksintresse för vindbruk, förutom en remsa närmast kusten som är klassat som natura 2000-område. 

Det pågår arbete med att ta fram en ny översiktsplan som ska gälla fram till år 2040. Översiktsplanen är ute på remiss men är ännu inte antagen. Den planerade ledningen är förenlig med både den gällande översiktsplanen och samrådsversionen av den nya översiktsplanen. I den nya översiktsplanen beskrivs vilka områden där utbyggnad av bostäder och andra exploateringar föreslås. Den planerade nya ledningen kommer inte att påverka den önskade utveckling för området som föreslås.  

Projektets samhällsnytta är stor för Gotlands elförsörjning och möjligheten att minska beroendet av fossila bränslen.

Läs mer om påverkan på markanvändning och planer i samrådshandlingen.

Kartbild. Riksintressen natur.

Inom utredningsområdet för de tre stråkalternativen berörs ett flertal olika naturmiljöintressen.

Landskapet karaktäriseras av ett mosaikmönster av skog och åkrar. Området är flackt till småkuperat och har präglats av de jordbruk som bedrivs. Det finns även skyddade områden, fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som gjort sitt avtryck på landskapet. Dessa avtryck består exempelvis av gamla byar, vägar som slingar sig fram eller gravhögar från vikingatiden. Längs de tre stråkalternativen finns skyddade naturmiljöer och områden med högre naturvärden.

Stråkalternativ 1

Stråkalternativ 1 är ca 2,5 mil långt och berör tre barrskogar, sex riksintressen, ett MSA-område, ett natura 2000-område, ett naturreservat, ett naturvärde, fyra nyckelbiotoper, fyra våtmarker, sju våtmarksinventeringsområden, fyra ädellövskogar och 11 ängs- och betesmarksområden. Natura 2000-området, naturreservat och riksintresse för naturvård täcker till viss del samma område och det området benämns som Haugajnar.

Stråkalternativ 2

Stråkalternativ 2 är ca 2 mil långt och berör två barrskogar, fyra riksintressen, ett MSA-område (flygplatsen), två naturvärden, fyra nyckelbiotoper, ett våtmarksinventeringsområde, tre ädellövskogar och 14 ängs- och betesmarksområden. 

Stråkalternativ 3

Stråkalternativ 3 är ca 2 mil långt och berör två barrskogar, tre riksintressen, ett MSA-område (flygplatsen), två naturvärden, sju nyckelbiotoper, en våtmark, två våtmarksinventeringsområden, två ädellövskogar och 22 ängs- och betesmarksområden.  

En naturvärdesinventering och fågelinventering 
kommer utföras under våren 2023. Beroende på vad som framkommer av naturvärdesinventeringen kan andra inventeringar bli aktuella.

Fuktig eller blöt mark förekommer på några kortare sträckor, och ett antal naturliga eller dikade vattendrag passeras. Inga stolpar placeras i eller intill vattendrag eller diken, och stor hänsyn kommer att tas till dessa områden för att undvika skador.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och detaljprojektering kommer att utgå från genomförda inventeringar och utredningar för att minimera påverkan på naturmiljön.

Projektet bedöms medföra en potentiell negativ påverkan på naturmiljön och den biologiska mångfalden.

Läs mer om förutsättningar och effekter på naturmiljön i samrådshandlingen.

Exempelbild. Ledning i ängs- och skogsmark.

Kulturmiljö

Exempelbild. Sten med sliprännor bredvid en ledning.

Gotland är ett område där många fynd av fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar upptäckts och dokumenterats. Inom eller intill de alternativa stråken finns ett antal kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar.

För att lokalisera kända lämningar och dokumentera nya lämningar och områden med risk för idag okända fornlämningar kommer en så kallad arkeologisk utredning etapp 1 att utföras. En  så kallad arkeologisk utredning etapp 2 kan komma att behövas i ett senare skede om en sådan bedöms nödvändig. Utredningen kommer att och utgöra del av underlaget för kommande miljökonsekvensbeskrivning och detaljprojektering. Därigenom kommer påverkan på kulturhistoriska lämningar att kunna undvikas i mycket hög grad.

Projektet bedöms medföra en potentiell negativ påverkan på kulturmiljön då stråkalternativen korsar flera fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar.

Läs mer om förutsättningar och effekter på kulturmiljön i samrådshandlingen.

Hela Gotland är av riksintresse för rörligt friluftsliv och exploateringar får inte påtagligt skada natur- och kulturvärden med hänsyn till turism och friluftsliv.

Den nya ledningen planeras med stor hänsyn till natur- och kulturvärden samt till friluftslivets intressen.

Då ledningsgatan framförallt kommer att beröra produktionsskog och jordbruksmark görs bedömningen att friluftslivet inte kommer att bli direkt påverkat. 

Läs mer om förutsättningar och effekter på friluftslivet i samrådshandlingen.

Ledning i skogsgata
Exempelbild. Ledning i skogsgata.

Landskapsbild

Exempelbild. Ledning i betesmark.

Landskapet där ledningen passerar är flackt till småkuperat och har präglats av det jord- och skogsbruk som bedrivs. Den långa mänskliga närvaron har gjort sitt avtryck på landskapet. Avtrycket består bl.a. av gamla byar, vägar som slingar sig fram och gravhögar från vikingatiden.

Mängden skog och åkermark som blir påverkat kommer att variera. Alternativ 1 och alternativ 2 har delvis en gemensam sträcka men skiljer sig åt på så sätt att alternativ 1 går mer genom skogsmark och alternativ 2 går mer över åkermark.

Landskapsbilden blir påverkad då skog kommer att avverkas i samband med att ledningsgatan ska etableras och att stolpar blir synliga på åkrarna. Ledningen kommer dock synas mindre i skogen vilket innebär, trots att viss skog kommer avverkas, att påverkan på landskapsbilden är mindre där än ute på åkrarna. 

Den utformning av kraftledningen som väljs kommer också påverka synintrycket då en typ av stolpe är låg och bred och en annan stolpe är hög och smal. Den breda och låga stolpen kommer inte att synas lika mycket men tar mer mark i anspråk. Den höga och smala stolpen kommer synas mer men tar mindre mark i anspråk. 

Den potentiella påverkan som alternativen har på markanvändningen skiljer sig åt beroende på vilket alternativ som väljs.

Läs mer om förutsättningar och effekter på landskapsbilden i samrådshandlingen.

Gles- och obebyggda områden utgör merparten av ledningssträckningen och tät bebyggelse förekommer inte vid någon plats längs de alternativa stråken. Endast ett bostadshus finns inom ett avstånd på 60 meter från mitten av ledningsgatan, det betyder att en potentiell negativ påverkan på människors hälsa är begränsad.

Byggtrafik och bullrande arbeten kan komma att påverka boendemiljön under själva byggtiden.

Byggnation och drift av den nya ledningen bedöms medföra en liten till obetydlig negativ påverkan för boendemiljön.

Läs mer om förutsättningar och effekter på boendemiljön i samrådshandlingen.

Exempelbild. Bebyggelse vid kraftledning.

Vad händer sen?

Fortsatt arbete

Efter att samråd har genomförts kommer en samrådsredogörelse att upprättas. Därefter kommer Länsstyrelsen på Gotland besluta om projektet kan medföra betydande miljöpåverkan. 

Om Länsstyrelsen beslutar att projektet inte medför betydande miljöpåverkan, upprättas en så kallad liten MKB. I det fall länsstyrelsen beslutar om betydande miljöpåverkan kommer en specifik miljöbedömning genomföras och en MKB upprättas för projektet. Den MKB som upprättats tillsammans med samrådsredogörelsen utgör bilagor till den koncessionsansökan som skickas till Energimarknadsinspektionen (EI)

Läs mer om ansökningsprocessen samt svar på vanliga frågor.

Vi som arbetar med projektet

Projektledare för projektet är Paul Hines. Till sin hjälp har han flera av Geabs medarbetare från elnät och marknad.

Gotlands Elnät har också anlitat några konsulter för specialisthjälp i projektet:

Gotlands Energi - Fossilfria Elavtal från Gotland

Lämna ett yttrande

Synpunkter och information som kan vara värdefulla för det fortsatta arbetet lämnas senast 10 mars skriftligen via nedanstående formulär.

Yttranden kan även skickas in via post:

Gotlands Elnät AB
Paul Hines/Hemse-Näs
Box 1095
621 21 Visby

    Bifoga dokument (pdf, gif ,png, jpg eller jpeg). Max filstorlek 5 MB.

    Jag godkänner Geabs hantering av mina personuppgifter*

    Anmäl dig till samråd

    Vi tar gärna emot anmälan ifall du önskar att delta i något av samråden, detta för att på bästa sätt kunna planera.

    Uppge namn, e-postadress samt välj i listan vilket samråd du kommer delta i.

      Jag godkänner Geabs hantering av mina personuppgifter*

      Gotlands Energi - Fossilfria Elavtal från Gotland

      Kontakt

      Har du frågor om projektet eller vill beställa en papperskopia av samrådshandlingen?

      Kontakta Gotlands Elnäts projektledare Paul Hines på

      paul.hines@geab.vattenfall.se

      0730 – 59 21 26

      Om cookies: Vi använder cookies för att förbättra upplevelsen för dig. Läs mer om hur du hanterar cookies.